...det är kallt. Jag fryser lite om händerna när jag skriver detta.
Jag står i kön till vaccinationen... Bor rätt nära där jag ska bli besprutad, så jag tänkte väl att det räcker med 10 min innan. Traskar glad i hågen iväg och rundar det sista hörnet och ser kön.
Ser inte så lång ut? Tills jag börjar följa den... och inser att den är dold i mörkret. Runt hus och över parkeringsplatser går den, över gräsmattor och mellan träd, samt långt bortom min egen fattning! Ett vantroget leende sprider sig över mina läppar, och det blir bara bredare och bredare ju längre jag går! Efter ungefär 300 m ser jag hur kön gör en vid kurva och ÅTERVÄNDER mot mig... När chocken lagt sig ställde jag mig nu sist... och tiden kryper fram.
Allt under en himmel med trasiga moln som stressar fram, och en tunn månskiva som vattnigt skiner över mitt huvud...
--- här pausade jag för det hände något ---
När jag stod där och hade köat ungefär 30 min ser jag en kvinna från röda korset som följer kön och delar ut lappar till utvalda människor. Rätt var det är står hon vid mig och frågar om jag har barn? Nä - inga, svarar jag och innan jag vet ordet av har jag fått en liten blå lapp med nr 201 på och order att följa kön på vänster sida och ställa mig i den nya kön!
Traskar glatt, om än lite chockad, iväg och går och går och går... Döm min förvåning när jag kommer till den "nya" kön som bildats, och inser att den inte är längre än 20 m, och jag står INOMHUS haha!
Därefter går det snabbt! De tar in 50 pers åt gången och effektiviteten är rätt hög.
Nu sitter jag här nybesprutad och jag var hemma långt tidigare än jag trodde jag skulle vara!
Life is...att ta spruta för andras skull? Reklamen säger det iaf...
Snart fyra år!
11 år sedan
